”Covid-19 patienter som verkar pigga men i själva verket är ganska svårt sjuka. Dom har lunginflammation med syrebrist utan att veta om det”
Vetenskapsradions Coronaspecial uppmärksammade i slutet av april vad Karin Frisell, Överläkare & Medicinskt ledningsansvarig på intensivvårdsavdelningen på Mälarsjukhuset, berättar i en intervju för Ekot. De får in coronapatienter som verkar pigga men som i själva verket är ganska svårt sjuka. Man har noterat grav syrebrist med syremättnad ner mot 60%. När syrehalten börjar sjunka kan man inledningsvis känna sig lite euforisk och extra nöjd med livet. Obesvärade ligger patienter och pillar på telefoner bara några timmar innan de måste ligga i respirator på en intensivvårdsavdelning.
Lyssna på ”Den tysta syrebristen – Vetenskapsradions Coronaspecial”
Syremättnad handlar om hur mycket syrgas som blodet i kroppen transporterar från lungorna ut till resten av kroppens vävnader. Blodet innehåller hemoglobin som är ett protein och som står för syrgastransporten i kroppen. Varje hemoglobinmolekyl kan bära 4 syreatomer och när man mäter syremättnad så får man ett resultat för hur stor andel av hemoglobinet som bär fullt av syreatomer. För en normalt frisk människa ligger syremättnaden på ca 97-98%. Normal syremättnad ska ligga på 95-100%.
Om syremättnaden sjunker under 90% leder det ofta till enorm stress, panik och lufthunger. Men fler läkare rapporterar om dold syrebrist för coronapatienter. Specialistläkaren Gustav Edgren vid Södersjukhuset säger till SVT att covid-19 patienter med grav syrebrist, ner mot endast 60% syremättnad, är förhållandevis pigga och oberörda.
Erika Schagatay, Professor i Zoofysiology, Mittuniversitetet Östersund, studerar tillsammans med sin forskargrupp människans förmåga att anpassa sig till syrebrist på höga höjder och vid fridykning. ”Som fysiologisk forskare inom hypoxi ser jag ofta friska personer med en syremättnad som på sjukhus skulle betraktas som livshotande”. I en debattartikel i läkartidningen beskriver hon kroppens förmåga att anpassa sig till miljöer med begränsad syretillgång. ”Tränade fridykare kan ha en syremättnad under 50% när de kommer upp från ett dyk och vara helt klara. Många klättrare på hög höjd kan arbeta med en syremättnad på under 70%”. Anpassning till lägre nivåer av syremättnad kan göras på en vecka och hon menar att det kan vara en förklaring till att covid-19 patienter verkar oberörda av syrebristen. De kan under sjukdomsförloppet ha acklimatiserat sig till en låg syremättnad och när de kommer till sjukvården har de redan utvecklad hypoxi, syrebrist.
Om man har acklimatiserats så leder syrebristen inte till samma stresspåslag eller andnöd som normalt uppstår när syremättnaden sjunker snabbare. Men man märker att ansträngning snabbt leder till andnöd.
Läs hela artikeln i Läkartidningen här: https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/manniskan-anpassar-sig-snabbt-till-hypoxi-koppling-till-covid-19/
Erika Schagatay poängterar att det inte är ofarligt att ha syrebrist även om kroppen har en förmåga att hantera den. Låg syremättnad kan vara tecken på covid-19-sjukdom, men även på andra sjukdomar, och bör utredas.
Vi tolkar den här informationen som att man absolut bör hålla ett öga på sin syremättnad om man har symptom på covid-19 sjukdom. Ett tecken på låg syremättnad är om man lätt blir andfådd av ansträngning. Bättre kontroll får man med en pulsoximeter eller aktivitetsband med inbyggd oximeter av god kvalitet.
Aktivitetsband som mäter syremättnad
Hälsoband ID.1 har inbyggd pulsoximeter. Bandet ger bra noggrannhet för syremättnad tack vare separat sensor med rött + infrarött ljus för att mäta SpO2, syremättnad.
Med ett bra aktivitetsbandet är det enkelt att mäta sin syremättnad med jämna mellanrum för att hålla lite extra koll. Hälsoband ID.1 och Hälsoklocka ID.2 kan mäta syremättnaden kontionuerligt under natten för att upptäcka tendenser till sömnapné och andningsuppehåll.
Hälsoklocka ID.2 har precis som Hälsoband ID.1 inbyggd oximeter som mäter syremättnad med god noggrannhet.
